Klevetorpet

Information om Kleven by

Klevengårdarna

kallades förr för ”Klövan”, troligen gick en gammal ”klövjestig” framför gårdarna, kanske rentav en pilgrimsled.

Enligt Sundals härad om namnet Klev, dialektalt ”Klöv”, skulle gårdarna ligga på en höjd. Nu är gårdstomterna långt ifrån höjder, varför jag sätter ”Klövjestig” i första hand.

Gårdarna ligger som ett pärlband efter nordöstra delen av Qvantenburg.

Anders Magnusson har berättat, att det finns lämningar kvar, troligen av en kyrka belägen på gården 1:11.

Information om Kleven, Klövetorpet 1:6

Klövetorpet 1:6.

Har tillhört Karlsfält. Torpet gränsar till gården. Redan på 1700-talet bodde folk på Klövetorpet.

Boende vid sekelskiftet 1900 var Wilhelm Andersson f 1854 d 1935, född på Qvantenburg, son till Anders Andersson och Maja Lisa Andersdot-ter. Gick alltid under namnet ”Wille på Klövetor-pet”, g m Stina Maja Andersdotter f 1859 d 1930 från Tjäregraven, Grinstad.

Barn: Frans Oskar f 1880 d 1965, Magda f 1883 d 1961, Anders M f 1885 d 1888, Ester f 1892 d 1975, Anders Gustaf f 1895 d 1971, Karl Viktor f 1900 d 1972 samt fosterdottern Elin Mathilda f 1907.

Magda g m Sven P Augustsson, se Kleven 1:5.

Karl Wiktor g m Svea Eriksson, Nygårdsåker. Se detta.

Wilhelm inköpte torpet från Qvantenburg 1913 för 175 kronor pr tunnland efter att ha arrenderat i 15 år. Torpet var vid köpet 25 tunnland. Uppförde nya ekonomibyggnader 1934.

1934 kom en ny ägare, Ragnar Eriksson från Gökhem, Västergötland, f 1901 d 1987 g m Anna Matilda Andersson från Larv, f 1905 d 1989.

Barn: Åke f 1933, Maj Britt f 1934, Arne f 1935, Bertil f 1936, Rune f 1939, Tage f 1941 d 2003, Stig f 1946.

Ragnar arbetade för Sveriges Lantmäns Centralförenings kontor i Dalbergså. Han förestod siloan-läggningen. I mitten av 1950 flyttade makarna till en villa på Stretet 1:5.

1964 flyttade Ragnar och Anna till Trollhättan.

Gården Kleven 1:6 behöll barnen Bertil, Rune och Stig Eriksson.

Åke körde lastbil för Centralföreningen, både från Dalbergså och Brålanda, i 40 år.

Flyttade till Brålanda, g m Gun Eriksson f 1936.

Barn: Maj f 1956.

Maj Britt g m Börje Hellstrand f 1929

Barn: Göran f 1960, Kerstin f 1965

Bertil g m Gerd Samuelsson f 1940.

Barn: Anna Maria f 1961 d 1977, Anders f 1963, Malin f 1970, Tomas f 1975.

Rune g m Birgit Johansson f 1944.

Barn: Anneli f 1967, Carola f 1968, Marika f 1972.

Tage d 2003 g m Anna-Greta f 1941 d 2003.

Barn: Sarla f 1966, Linda f 1969, Raul f 1969.

Stig g m Barbro Larsson f 1951.

Barn: Christian f 1974, Markus f 1976, David f 1981.

Tomas Sylvesson Lefors Gård, arrenderar jordbruksmarken.

Information om Karlsfält 1:2

Nr 25 Karlsfält 1:2

och Karlstorp 2:13.

Förr kallades denna gård för Nygården 1:2.

Karlsfält är beläget 1 km norr om Qvantenburg mot Grinstad. Karlsfält har varit en så kallad ut-gård till Qvantenburg men friköptes vid exekutiva auktionen 1912 av A Ullgren, Lenatorp, och Carl Moritz, Göteborg.

Karlsfält uppodlades 1848, detta finns inskrivet i Qvantenburgs gårdsanteckningar som von Qvanten har fört.

Det svedjebrändes och upphackades. Bebyggdes gjordes det 1852. På hela Karlsfält odlades potatis år 1853. Detta år tillverkades 12000 kannor brännvin vid bränneriet vid Gere-forsen, Qvantenburg.

På von Qvantens tid på Karlsfält odlades mycket potatis och råg. Hur mycket djur som fanns på gården går inte att utläsa, då de räknades tillsammans med Qvantenburg. Potatisodlingen betydde mycket för fideikommisset. På 1850-talet brändes mellan 10000 – 28000 kannor brännvin varje år. Varje kanna betingade ett pris av 1 till 1.20 riksdaler. Var det försåldes står inte i dagboken, men ett betydande tillskott i ekonomin var det säkert.

Karlsfält var i 1890 års exekutiva auktion på 390 tunnland under plog. Besåddes sista året med 56 hl höstsäd, en betydande del vårsäd, 20 hl potatis. Det skördades c:a 800 hl rotfrukter. 1890 fanns 50 nötkreatur och 12 hästar.

Gården var bebyggd med torpen Karlstorp, Skill-naden och Charlottentorp vilka beskrives här ned-an.

Dessutom fanns Nybyggerud och Klövetorpet vilka beskrives på Klövan.

Torpen levererade 832 dagsverken per år till Karlsfält

Ett par anekdoter

Flygplan störtade i Vänern 1941

Härmed får jag vördsamt meddela att ett fpl typ B 16 totalhavererat den 16/19 kl 0649 i Vänern ungefär 17 km sydost Mellerud. Av besättningen, som uppgick till fyra man, hava alla avlidit.

Såtenäs den 16. september 1941

F. Ramström

Depåchef

/Arne Bjuggren

Ragnar Sigfrid Eriksson, Kleven, Lillebyn. Eriksson hade omkring kl 0650 varit ute och mjölkat och där-vid befunnit sig ungefär 200 meter norr K i Klevetorpet. Han hade då sett tre flygplan kommande söderifrån i riktning norrut längs kusten. Två av planen hade svängt åt vänster, under det att det tredje planet svängde höger, sänkte sig något och vred sig runt sin längdaxel. När det svängt på detta sätt ett varv, hade det ställt sig nästan lodrätt på nosen och störtat nedåt. Samtidigt hade det vridit sig något i en korkskruvsliknande rörelse. Eriksson hade icke kunnat iakttaga mer, enär skogen därefter skymde planet.

På särskilda frågor förklarade Eriksson, att han icke sett någon rök från planet, men hade detta kunnat bero på att han haft solen i ansiktet. Han hade icke hört det störtande flygplanets motor, sannolikt beroende på att denna överröstats av motorerna på de två plan, som svängde inåt land. Eriksson hade icke iakttagit, att någon hoppat ur planet.

En kärlekshistoria

Andra som fötts och bott på Klövetorpet

En liten kärlekshistoria mellan en torparpojke och Adele v Qvanten.

1875 hade Gustaf Andersson från Qvantenburg, upp-höjts till kusk (kom från Klövetorpet). Nu var det så att kärleksparet Gustaf och Adele träffades i smyg vid ”Kvarnberget”, lite norr om gården. Detta fick nu pap-pa Qvanten reda på och det var ju helt omöjligt på den tiden, att en torparpojke kunde gifta sig med en adels-flicka.

Han hade också fått reda på var de träffades. Qvanten beordrade ut inspektoren, med bössa för nu skulle kär-leksparet skrämmas att inte träffas mer. Den kvällen kom inga turturduvor, så Qvanten och inspektoren fick gå hem.

Nu hände en sak, Gustaf försvann just den kvällen, kanske han fått reda på att något var på gång, kanske genom Adele? Tur för honom, för man vet inte vad som hänt. En liten parentes, både Gustaf och Adele flyttade samma år från Qvantenburg. Gustaf till Göte-borg, f.v.b till Amerika. Adele flyttade till Linköping. Gifte sig där senare.

Efter 30 år kom ett brev avsänt till Adele, om hon levde är inte utrönt, men Ebba v Qvanten kom 1911 tillbaka till Qvantenburg och hade brevet med sig. Där träffade hon Arvid Jonssons mamma, f.d. rättarfrun. Hon berät-tade om brevet. Det var avsänt från ett sjukhus i Ame-rika, det var rätt rörigt skrivet, vad det stod i brevet förmäler ej historien, avsändare var Gustaf.

Men det kanske är så, att gammal kärlek rostar aldrig.

Denna sång handlar just om kärleksaffären mellan Gus-taf och Adele, sången sjöngs ofta i arbetarhemmen på Qvantenburg. Vem har skrivit den? Den lyder sålunda!

Fröken Adele uti dystra drömmar går

I nattens tystnad ingen ro hon får.

Fastän rummet fint och hon är sidenklädd

Hennes sömnad flyr ut på spetsprydd bädd.

Uti nobla kretsen ute på bal och fest

Stackars Adele måste vara med som gäst.

Hon spelar och sjunger fastän inget mer

Och hjärtat blöder fastän munnen ler.

Torparsonen Gustaf jag ej glömma kan

Nu sex år förflutit sedan han försvann,

Ej ett ord till avsked ej en enda rad

Kanske han nu är i sin tysta grav.

Eller har han stupat i en strid så het

I nöd och armod han dog, vem vet, vem vet.

Hilma *Eliasdotter, 1886-1979

Hilma *Eliasdotter föddes på dag månad 1886, i födelseort, till Elias Pettersson och Maja Lena Andersdotter.

Elias föddes på 13 november 1835.

Maja föddes på 15 april 1841, i Klövetorpet, Bolstad.

Hilma hade 8 syskon: Anna Kristina Eliasdotter, Lisa Maja Eliasdotter och 6 andra syskon.

Hilma hade en son: Johan Hilding Pettersson.

Hilma gifte sig med Karl Olof Larsson.

Karl föddes i 1886, i Åker, Grinstad.

Hilma avled på dag månad 1979, vid 92 år i döds plats

Anna Matilda Josefsdotter, föddes 1873

Anna Matilda Josefsdotter föddes på dag månad 1873, i födelseort, till Josef Johannesson och Inga Lisa Andersdotter.

Josef föddes på 23 november 1839, i Grinstad.

Inga föddes på 17 oktober 1843, i Klövetorpet, Bolstad.

Anna hade 5 syskon: Johan Edvin Josefsson Högberg, Emma Kristina Josefsdotter och 3 andra syskon.

Anna gifte sig med Karl Oskar Larsson Söder på dag månad 1896, vid 23 år i vigselplats.

Karl föddes på 29 maj 1875, i Grinstad

Anna Sofia Augustdotter, 1877-1954

Anna Sofia Augustdotter föddes på dag månad 1877, i födelseort, till August Andersson och Betty Eriksdotter.

August föddes på 7 maj 1853, i Klövetorpet, Bolstad.

Betty föddes på 4 januari 1854, i Fröskog.

Anna hade 2 bröder: Anders* Johan Augustsson och ett annat syskon.

Anna gifte sig med Erik Johan Karlsson-Nöjd på dag månad 1907, vid 29 år.

Erik föddes på 5 september 1880, i Bolstad.

De hade en dotter: Elsa Nöjd.

Anna avled på dag månad 1954, vid 76 år i döds plats

Ellen Hermansson, 1903-1983

Ellen Hermansson föddes på dag månad 1903, i födelseort, till Herman Andersson och Maria Johannesdotter.

Herman föddes på 19 september 1861, i Klövetorpet, Bolstad.

Maria föddes på 18 februari 1866, i Stockenäs, Grinstad.

Ellen hade 6 syskon: Emma Hermansson, Anna-Maria Hermansson och 4 andra syskon.

Ellen avled på dag månad 1983, vid 80 år i döds plats.

Hittat i Ortnamnsregistret